flickornapadrevan

Mias blogg: Ännu en dag, Ännu en Mia

5/11 -06

Kommer ni ihåg alla brevkompisar man hade förr i tiden. En stackare från Balkan som säkert leker legosoldat nuför tiden, en avlägsen släkting i USA som var fulare än stryk (fysiska likheter fanns oss emellan) och låtsaskompisen i garderoben vid namn Olof.
Kommer ni ihåg det? Kommer ni ihåg alla fiskar som simma och cp-barnet i Joelbitar? Det var tider det.
Och eftersom jag var hemma hos föräldrarna häromdagen fann jag lite spår från tiderna. Bland annat ett brev som skulle skickas till en kompis, men som aldrig kom iväg.
Nu säger jag TACK GODE GUD för det!

Ni som kände mig då kommer att känna igen er i det jag nu kommer avslöja. Och skratta. Skratta högt och mycket och länge och tills ni dör av skratt eller tills grannen kommer och klagar. Brevet är daterat Nov. eller Dec 1999. Jeps...

Kom bara ihåg att personerna i brevet har ingenting med filmen att göra...eller hur va det nu igen? Aja, vissa av namnen har ändrats till påhittade namn.

Hej.
Du anar inte hur fascinerad jag blev när jag läste dina brev. Det verkar vara så himla kuligt borta hos dig. Allt med homecoming, alla killar som bara kommer fram i korridoren och frågar om man är ny, (skulle Aldrig hända i pisstråkiga sunk-Sverige) och för att inte tala om kortet vi fick se på dig. Ursäkta drottning Gunilla, men du såg ut som en modell!! Du såg helt fantastisk ut!

Jag har nyss varit på bio med Fia, Erik, Hanna, Linnea, Karin, Liza och hennes nya (systemålder) erövring Måns som alla tycker är skitsnygg, men som jag inte alls tycker ser bra ut. Är det nått fel på mig?
Aja, i varje fall, vi såg på "Drive me Crazy". Den var faktiskt riktigt rolig. Jag skämdes verkligen över Linnea, Karin och Hanna som satt och asflabba (skrek snarare) genom hela filmen (det var bara dom som skrattade, förutom några killar över oss som även lekte med sina ringsignaler och sedan påstod att det var Karin. As If!)

Du anar inte hur skit allt har varit den sista tiden. Jag måste ha gått upp 240 kilo så nu ser jag ut som den där Michelingubben. (Jag har börjat jobba på McDonalds så där har vi svaret till varför mina snyggt insydda byxben sprack när jag satte mig.) Mitt hår har även blivit katastrof. Det ser ut som en använd svintotuss. För några veckor sedan fick jag ett cp-ryck och bestämde mig för att tona håret  rött. Skulle gå bort efter sju tvättar, men i helvete heller att det gick bort . När jag sedan skulle blondera det igen blev det NEONORANGE!! Nej jag skämtar inte, jag såg ut som en snubbe från mupparna. Då tog jag mina surt ihopskramlade pengar och gick till frissan med hoppet att det skulle bli bra igen. Men då säger de att mitt hår är så slitet att det är bäst att brunera håret. Så nu ser jag alltså ut som en Michelingube med brunt hår. Urk, jag kommer aldrig mer få en kille.

Jag är fortfarande kär i Greger. Eller nej, kär och kär. Jag gillar honom. Och så gillar jag världens mest urgullige kille Gunvald Larsson. Han går i trean men är ihop med (urk) Farbror Barbro. Mitt liv är förstört!

Jag vet inte om det finns så mycket mer att berätta. Jo, en sak till. Jag har tatuerat mig. Du anar inte hur jävla ont det gjorde. Jag var nära att börja gråta. Det var som 50 miljarder bistick.

(Obs. Autentisk bild tagen från brevet. Förställer mig i Michelinformat med en pil där tatueringen är.)

Nä nu ska jag sluta plåga dig. Ha det braigt och ha en super duper jul och ett underbart nyår med mycket sprit och strul.


Hanna....jag vet att du skrattar så tårarna sprutar. Ett sånt där elakt skratt.

(Jag reserverar mig för eventuella meningsbyggnads- och stavningsfel samt idiotiska uttryck och "helt sjuka" kommentarer).